Norrländska Korrespondenten – 8 januari 1859, sida 2

ALAa;dpg nco å korkans tak och wid norra; sidan slod en brandstege fom ledde dirckte till fyr: kohwalfwen. Ungdomen har last att komma uppät, det är nägonting medfödt, man will stiga i höjden eller klättra på så godt man förmär. En storartad it fom of genast tans forna. Wär wän Hagman war försedd med ett yfwigt hår, af guldgult utfeende, alls deles fom det heter om de fröna prins sessorna i nordens fonungasagor, och få långt att det bångde honom ner på ar larna, Han wille ej låta klippa det och fe ut fom annat folf, till wår gemensamwa förtrytelse. Det war således ej fråga om någons ting mindre än att klippa honom, och dets ta på tinnarna af templet, ty unter uns gesagt, få woro wi den tiden några flos ra flippare. Sar oc fam anskaffades i hemlighet och med dessa trofker i fickan börjades tåget uppför slegen, ywilken nära nog tunde betraftas fom en Jakobsstege. Sedermera dar det rad öfwer hiwalfs