Norrländska Korrespondenten – 18 december 1858, sida 2

2— 2 —: . Se med jern. Mon fl få fe att en mars fer dag tar honom bin harde. Det dröjde ej länge, innan björnen drefs ut oc rusade mor zätet. Förste jägaren slog ban omkull. Nast denne stod Gösta Bertelsköld. Hans ekpåt hwen gen om luften, och träffad wid örat, damp Nalle i boden, för att aldrig mera upps stiga. Nej; fade kungen misslynt, det bus ger ide, du är för härdhändt. Wälj dig ett lättare tilhugg oc haf di en swula förständ, når du flår. Kan nitro, mon frere, fortfor h n, wänd Hill hertigen, denne pojke lyftar en fullwuxen karl på rak arm öfwer gårdesgärden. Andra björnen war ringad. Han hann fnappt ur idct, innan ett hagel af påks rapp få förbryllade honom, att han fnafs wade i snön och blef bunden utan fyn: nerligt motständ. Konungen war mif nöjd od) lår nästa gång svänna näten såa, att björnen fid tid att betänfa fig innan han bief angripen. Härd fror t tynbet en ed, men lydde punktligen. Denna manover löcades efter önskan. Tredje björnen wisade fig brummande och sökte först en utwag att fomma uns