Norrländska Korrespondenten – 17 november 1858, sida 2

Den Hwita Rosen. (Af Kjellman Gåransson). Werldens hufwudstad, sjelf en werld för fig, det öfwer fina rikedomar få fic ta Paris, eger mera myntadt guld, än någon guldgrufwa omyntadt, och mera diamanter än kanske hela kejsaredömet Brasilien; det eger alla slags skatter och prydnader som naturen frambringar och menniskans fruktbara inbillningskrajt upps funnit, men en prydnad, cit smycke felas yenne, denna städernas drottning, det fe tag henne blommor! eåttare fransar hon fin fegeromfirålans de panna med juveler, än med orange: blommor och violer. Hon kunde, om bon wille, bekläda sin präktiga kyrka, Notre Dame, från grunden ända upp null tin narne, med bara rubiner, men med rosor bar hon ide råd. Paris bar wisserligen sin Hlomfiermarfe nad, den förnäma damen köper der den moderna Camellian, blomsterwännen fin er det lätt nägon ny förändring af