got fått wara er iill tjenst? — hwad är det för yrke ni tänker wålja? X80, herre, jag tänker bli — mördarel Uppjagad af detta förfärliga ord och den änau förfärligare blick, fom beledfagade detta ord, störtade Dahl fram mot tlocksträngen, fom hängde wid salsdörrn. Men till dörren fom ej brukspatronen, ty, han fötreg tillbaka af den förfärlige mannens hand. Den klocka fom härnäst ljuder för er ffuld, återtog Jernbäraren, finnes inte i detta hus, — den finnes i Clara fyrfororn! Dahl skyndade til wrän, der han hade fin wårja; men äfwen deruti förekom fos nom Jernbäraren, fom grep tag i wärjan, blottade den, bröt of klingan och far stade stumparna på diwanen. Dlydlige! hwad år din affigt! fame made biufspatronen, friifwande i alla leder. Mtt strypa dej, elåndige! war Jerne bärarens swar. Dahl hastade till fönstret och ropade på hjelp, men slungades derifrån mor för slags yrke det är — kan jag på nås