stolarna. En stor skål fylld med matten, frams sattes och en allmän twättning börjades. Dahl fåg fig derefter i den lita spegeln, fom hängde mid: emot på waggen, och började med innerlig fortjusning tens tänna sitt werlligen wadra ansigte. Med mera djershet än nyss mötte han der sköna flickan, jom stod bredwid med huude duten i fin hund: men ban bchöfde ickte begagna den, ty flickano ögon flögo med stryfjerns hetta ofwer hand ansigte. Han började framstamma några wanliga ur tigheter, men hejdades andr i loppet af fadrens blid och Jägers miner. på en wint af faoren flög Anna til eit skap oq framtog deru:ur diverse fli despersedlar. ag fade er att jag war firumpwäf warn odfi, yttrade Jernbåraren, målj