Jernbäraren. (Händelse ur Folstifwet) Af Aug. Blanche (Forts. fr. söreg. n:t.) DH detta medel? frågade Jäger och Dahl på en gång. Serndåraren swårede ej, utan 103 fin mössa, tryckte den djuvt ner i pannan, gaf en wink att följa sig år de ofriga och fastade upp dörren, hwarefter ban före tade midt bland de kämpnde oh Öppe nade wäg för fig och fina följeslagare. Käppar, siolskarwar oc sadlar hweno fring deros hufwuden; men ingenting hej dade jättens steg, under det jernbärare armarna swåswade fom styddsenglar Of wer Dahls och Jägers hufwuden. Likjom det filta krigsskeppe: refer för fasta byggnad öfwer de oroliga hafswå. gorna, böjde jätten sig öfwer den mwåld: famma trängfeln oc de borande drårflus gen, och bur det gid, få lom stepvet lyck igen i hamnen oc de bida jullarna med.