Norrländska Korrespondenten – 9 oktober 1858, sida 2

öfningar; dod att sådan sammankomst ej måtte, utan särskildt til ständ, ega rum å tiden för allmän Gudstjenst; ... att ofs fentlia myndighet i orten, i händelse af intråffad olaglighet eler oordning, eger att, der få nödigt anses, sammankomsten upplsa; ... att, om någon, fom ej år prest eller enligt fyrfolagen berättigad att offentligen predifa, wid dyliffammanfomft uppträder såsom lärare med andeliga för redrag, fom anses leda tid söndring i kyrk ligt asseende eller föraft för den allmänna Gudstijensten, det ankommer på Kvrkos rädet att honom förbjuda att i berörde egen skap inom församlingen widare upp. tråda; — att den, som föranstaltar få bes skaffad sammankomst å tid, då den ej häl: lag må, eller å sådan ud dertill uppläter hus, eller underlåter att ställa fig till ef terrättelse fyrkorådets förbud emot utöf wande af lätare-werksamhet, böte från och med 50 til och med 300 rdr emt, till tweskiftes mellan angifwaren och förfams lingens fattige. På tillfragan, om det öfwerklagade förhällandet wore sådant, fom anmäldt blifwit, swarades att en Dalkarl, Näs Pehr Pehrsson, wore största upphofwet till den bedröfliga willerwallan och förbistringen; — att han tidt och ofta färdats omkring i gårdarna med låferi eller fårmeripredikningar, falska dibelförllaringar, åts häfwor och rop, under ogillande och fördömande af kyrkan, kyrkoläran, prefterfras pet, barndopet och nattwarden, få att en del af hang åhörare låtit omdöpa fig och taga egen nattward; — att han hållit många och stora konventiflar, der han wål i början ide låut förmårfa någon afwikelse från wår lära och trosartiklarna; men sedan hen tilwärfmat fig förtroende hos flera eller fårre, fom ej wetat båttre ån att de trott honom, hade han tillika fört det språk, att man borde wara baps list, för att blifwa rått christen oc salig. J sednaste ären har oc en sträddare från Hässjö, Lars Wikman, hår på On förfarit i lithet med Pehr Pehrsson. Och ehuru man nu ej kunde destämma, om fonventiklarne i allmänhet hållus å för: buden tid, wille det nog synas eller fun: na slutas att få stett, emedan märleligen månge uteblifwit från kyrkan, för att hö ra gårdpredikanterna. — Äfwen uppgafs, att nattward mellan läsare och baptister inbördes blifwit utdelad hos Torparen i Ride, Jonas Nord landet. Denne, nu nåcwarande och iillspord, undskyllde sig dermed, att han ej tunde säga eller wutna om hwad han ej fett, ehuru han ej nekade, att sådant funs nat fre under hang frånwaro. — Widare frågades, om församlingen eller någon dess medlem tycte om hwad fom på omberörde och dylilt fått skett? Hår-. wid bles swaret ett högt och Å nej. Och på det ingen måtte anse fig öfwerrastad och förnätmad i fin Yttrande rätt, wändes frågan derhån, att om når gon eler någre tydte om eller gillade och hyllade det besunna förhållandet, eller att detsamma wore rätt och godt, samt öns skeligt och behöfligt, få egde man att fritt bejaka det till antedning i protocollet. AAnnnnn