Norrländska Korrespondenten – 9 oktober 1858, sida 2

KE s e Z K Redfen? hur f—n fan man wara lcd. fen, när man är säker på att bli falig ingen är få twärsäker på fin salighet fom den, fom mister naden — så säger pre flen. VDå wore det skäl för hwar och en att flå ihjäl fin nästa. Idet du hwad tunnbindaren få ät presten, när processionen och Hela rukan fom till tulln? sma få han? Det år ett förfarligt ruskigt yrwåder, herr paster, få han. Nå, hwad swarte presten på detr? 30 få här fmarie han: wisst är det ruskigt, min wän, men lycktig du fom slipper gå tillbaka; sa han. War han inte blef om nofen i alla fate Kan inte fåga — när de fom fram till spetsgärden, få tog presien tunnbin daren afsides och fa åt honom få här: adjö med dej nu, min beskedliga gosfe. uFVJader beskedlig gosse, som klof skalln på hustrun sig och star halsen af fmär gerffan! Bryt inte af mej, din brända ankol — adjö med dej min beskeliga gosse, fa