RTR LILI AAÄA ma af flädseln, tillhöra handtwerksklassen. Den ena bar öfwer en grof rock ett före slinn, fom fäfert pröfwat gnistorna från mer än en hofslagarehärd och under hans fotter slamrade ett par trädskor mot den härda iegatan. När den rena mänan någongång behaga blida in i hans ans sigte, skulle hon lätt nog kunnat fwärta ned fig, mot det tjocka fot, fom låg utbredt deröfwar och med hwilket smink hang händer likaledes woro öfwersmetade. Hans följeslagare hade ett blått lärftåförflå, här oc der skiftande af många flags färger, i likyet med det flags uni form, en räiskoffens färgaregesäll brufar båra under arbetet. Båda hade swarta läderfaffetter, djupt nedtrycka öfwer pans norna. De ord, de med hwarandra under promenaden wexlade, tycktes dock ide war ra särdeles befryndade, hwarken med härden eller kypen. Det är inte utan en wiss oro, fade färgaren, rjag följer dig på desfa lufts wandringar. Tänk om någon skulle fån: na igen of der wi sta raflånga framför disken för att betala wär kostliga förtä