Norrländska Korrespondenten – 18 augusti 1858, sida 2

drottningen i land. J samma ågonblick uppstämde en musikfår God save the Queen, och mångden sylde luften med fina lefwerop. Då drottningen uppfoms mit på kajen, omfamnade hon och fejfar rinnan hwarandra. Wagnar förde Deras Majestäter till sjöprefekturen, der frukost integs. Efter densamma fötetogo fejfaren, kejsarinnan, drottning Victoria och prins Albert, ledsagade af en talrik swit af marskalkar, ministrar och sändedud, en utfärd genom Cherbourgs gator til Rous le, den skönaste punkten i Cherbourgs oms gifningar. De äfte genom staden i skridt, omgifna af en ofantlig menniskomassa och under oafbrutna rop af: Lefwe kejsaren! Lefwe kejfarinnan! Lefwe drottningen af Englandi Framkomna till grannskapet af Roule, stego Deras Majestäter ut mage narne och tillryggalade till fots de få steg, som återstodo. Frän Roule njöto de en herrlig anblick, då Cherdourgs med tallösa stepp och flaggor smockade hamn, skimrande i det stönaste soljus, framstalde sig för deras blickar. På aftonen war diner om bord på Bretagne. Deras fransta Mar jestäter med swit lade kl 6 på aftonen ut från land för att begifwa fig ombord. Så snart den kejserliga båten syntes på redden, saluterades den af tre salfwor från alla franska och engelska fartyg samt från fåstenas artilleri, under det att fartygs besättningarne från rår och dåd uppstämde hucrarop. Kl. 7 såg man drottningens af England båt lägga ut från den fungliga vachten och begifwa fig til Bretagne; artillerisalfworna dånade änyo oh tejsaren mottog fin höga gäst wid foten af Bretagnes stora trappa. Under dis nern, hwari 60 personer deltogo, spelade guidernas musiktkår. Wid deserten sleg kejsaren upp och föreslog följande toast: VFag dricker till drotiningens af Engs land, den furstes, fom delar hennes tron, samt den kungliga familjens wälgång. I det jag i deras närwaro ombord på frans ffa amiralskeppet i Cherbourgs hamn för reslår denna toast, har jag den lyckan att få uttala de känsior, fom lifwa oss för dem. J sanning, fakta tala för fig fjef wa och bewisa, att de genom nägra or lyckliga tilldragelser wäckta fiendtliga flis delserna hwarken kunde störa den wåne stap, fom år rådande mellan de båda fros norna, eler de båda folkens önskan att fortfarande få åtnjuta freden. Och dere före hyser jag den fafta förhoppningen, att om man åter mille blåfa under en annan tidpunkis groll och lidelser, få fule le de stranda mot den sunda allmänna meningen, lifafom böljorna bryta fig mot den damm, fom i detta ögonblick siyddar de båda staternas eskadrar mot hafwets wågor. Prins Albert swarade härpå: GCire, drottningen önskar att jag för C. M:t uttalar, huru rörd hon år öfwer des nya bewis på wånskap, fom ni nu genom denna toast giswit henne, samt öfs wer de ord, fom altid skola blifwa dyr bara för henne. E. M:t känner, hwilka wänskapliga känslor hon hyser mot er och mot kejsarinnan, och jag behöswer ej ers iara derom. Likaså wet ni, att den goda