Norrländska Korrespondenten – 7 juli 1858, sida 2

bruk deraf än att helt wänskapligt wisa er på dörren. Derpå mwände han fig til ambasfadös rerna och generalstaterna med dessa ord: J, mina herrar, åren nog artiga att wilja fom en förtjenst hos ett af Euro pas störsla länders beherrstare räkna, att han nedsligit till en timmermans läga yrte, att han haft till residens denna koja samt att han warit fin egen både kock och betjent. Men tillåt mig inwändo, att jag warit endast en owärdig esterapare af den, fom, ehuru han war him melens och jordens Herre, wärdigades blifwa menniska, för att frälsa werlden och fom i egenstap af menniska ej hade något att luta fitt hufwud uppå. Same tidigt betraktade han mäster Blondwyf, fom tycktes hemfallen under en dröm, lyfnande med flörfia uppmärksamhet och fär slande fina ögon på den, fom han hade ansett fom fina arbetares wederlike. uNu ett ocd särstildt till er, mäster Blondwyf, fortsatte czaren; ty jag wil ej att nyfikenheten längre skall plåga er, utan att ni får weta namnet på den, fom töpte fregatten, då det i föpefons traktiet endast lemnade rum för detsamma.