Norrländska Korrespondenten – 26 juni 1858, sida 3

föra hans befallning, att flå in dörren, satte foten på tröskeln till byddan och började med hög röjt ropa: Herr Petter, min båste herr Petter, hör då ett ögonblick; jag har något att fråga ev om. Fast ni år ryd, bör ni begripa, att man bör wörda lagarne, och wisa undergifwenhet för landets myne digheter. Jag wet just inte, om man i ert land Har begrepp om hwad myn: digheter wil säga, men jag förmodar det för er egen och Nysslands ärad fful. Petter öppnade genast åter dörren och fåg amtmannen ända ia i hwitögat. BHå du förmodar det, få bedrager du dig ej, min wån. DG, fom jag är en hög representant af de hodländffa, återtog amtmannen, boppag jag, att ni för mig hyser den respekt, till hwilken jag har rätt. Nåwäl, låt fe, hwad will du, frågar de ben unge mannen med en milohet, fom sällsamt afstack emot den förra firåfheten i spräket, fom få betydligt minskat amtmannens mod. yFörst och främfi, swarade rättwisans tjenare, har jog kommit att försegla ert hemwis, emedan jag blifwit anbefalld at