Norrländska Korrespondenten – 16 juni 1858, sida 3

de från hwarandra mest aflägsna nationer komma sin semellan i beröring. Hwad skulle, utan handel oc sjöfart, ditt nu få rikt befolfade och) mäktiga land wara? Intet annat ån en mängd ofruktbara sandref, hwarest en handfull menniskor med möda stulle hafwa nog till fiv torfs l.ga utkomst. Johan begrev sanniagen af dessa ord och säg tanlfull ut öfwer hafwet. Men i en haft märfte han att ett slycke från båten wattnet började röra fig på ett besynnerligt fått, utan att man märfte någon by eler himmelen förlorade sitt klara och lugna utfeende, PÖhäll er wäl foft, ropade han genast till fin kamrat med beflört röst, utan att likwäl förlora en kallblodighet, fom was nan mid faror få hastigt utwecklar hos sjömannen. Med detsamma wred han styret i en motsatt rikining, men innan Petter fid tid att fatta tag i tägwerket, rullade han fom en kappsäck ned i båten, fom i fame ma ögonblick hastigt wek åt sidan. Han wisste ide hwad fom tilldragit fig oc mar några dgonblid. aldeles sörmerrod. (Forts.)