Norrländska Korrespondenten – 9 juni 1858, sida 3

nannen i lappmudden afskurna, åfmens om dessa wutnen tillagt, au länamanten Eklundh straxt efter wäldets föråfe vande befunnits hafwa syra större sär i )ufwudet, wol gen tilljogade med eggjern, tt mindre skubbsär i pannan och högra örat syldt med blod; alltså, och emedan hwad twenne af Eurenius åberopade och afhörde witrnen Knut Jonason och Ber Aron Jonsson berättat derom, att de, som om aftonen, då wåldet å länsmannen Ctundh föröfwodes, uppehållit fig hos Gureniuå, iyckte att han ide warit skild från dem få lång stund, att han kunnat dere wid närwara, desto mindre må anses för ringa werkan af hwad Reden och Jöns Nusson rörande sjelfwa tilldragelsen in. tygat, som wid det under ransakningen enligt håradsrättens protokoll, upplyna förhållande, att afständet från Eurenii gård tid skogsbacken, der wåldet werkställ.. des, Utgör efter landawägen endast om. kring fesehundratrettio alnar och att, ens ligt sistnämnde wittnens utsago, från den ftund Jöns Nilsson erhålit tilfågelfe att fpånna för och till den, då öfwersallander wid stogsbacken skedde, ide många minu ter förflutit, saledes endast en ganska for tid erfordrats för wandringen dit, gernin gens werkstallonde och fardandet åter til Eurenii gårds ty och då hårförutan å genom mwitneåmälen utrett, att Eureni us, innan länsmannen Eklundh aflägs nace fig från Eurenii gård, warit mo Eklund uppbragt och med honom i ord werling, finner fal. hofråtten Nordin oc Eurenius, denne sednare, oaktadt sitt ne kande, wara lagligen förwunna att hufwe Nordin å allmanna landswägen warit fersåt för länsmannen Etlundh att honon skada göra samt slagit honom får od blodwiten, och Eurenius lagt hinder i wa gen för Eklundh att med åkdonet, hware han färdades, komma fort, och sålede hul pit Nordin, så att gerningen derigenon skett, men Nordin icke, emot sitt nekand wara öfwertygad att wid wåldets utöf wande hafwa begagnat lifsfarliga wapen prefwade fal. hofråtten fördenskull rått wist, i förmågo af de lagens rum och fal förordningar, håradsrätten äberopat, tili ta med fal förordningen den 10 Sun 1841, det skola Nordin och Cureniug sasom i samma wilja och gerning, hwa for fig, för försätligt öfwerfallande, straf fas med ert årg fångelse med arbete oc dertill plikta etthundra daler samt serskill för Eklundh tillfogade fyra större får oc twå blodwiten böta fyratiofyra daler, til hopa etthundrafyratiojyra daler silfwer mynt med fjuttiotvå rdraärmt och Nordi dessutom för fylleri fem rdr s. m., eller wid bristande tillgång i stället för böter na för försåtligt ofwerfallande hälag ti arbete fora månader utofwer året fam umgäålla såramålet, och Nordin derti fylleriförseelsen, med fängelse wid wa ten och bröd, Nordin i femton och GC renius i tretton dagar, få oc utgifiva I af häradsråtten stadgade ersättningsdelop Den, fom med detta ulslag ide åtn jes etc. (Nordin är nöjd, men Eurenius mi nöjd med hofrattens dom. (J. N. T.