Norrländska Korrespondenten – 26 maj 1858, sida 2

na skrifwelse nu upplästes och skalle i pro ocollet intagas, warande denfamma af öljande lydelse: Min hederliga Bror! Då ag i går afton träffade Borqmästaren Eckhäll, frågade han mig om jag emottajit någon ftåmning från dig. Jag blef jelt förwånad och fom jag ej före warit å Iydlig att undfå ett dylikt läkarearfwode, å år det med werklig otålighet jag af vaktar en få hederlig handling. Eckhell råmnde wisst att orsaken till detta före wiflade företag af min hederliga Hr Bror kulle wara att jag wägrat besöla dina juka barn och att du derföre wille blifwa fri det års accord som du förbundit dig betala. Hwad min wågran beträffar, så får jag åran säga att jag erfarit att du nyligen i ett sällskap behagat yttra, att jag sedan min hitkomst til Sunds wall begått få många miftag i mitt yrke, att det för dig ej syntes underliat att jag ämnade söta mig härifrån. Det wore ju derföre ett wackert drag of mig och för hwilket du borde wara mig tad styldig att jag ej wille göra dina barns dyrbara lif till föremål för dylika mige tag. Hwad åter accordet beträffar, få ans tog jag att det redan upphört, då du ej betalt för det sista året; ty om du behas gar erinra tig tecknade du på min accord8lifta 20 Ror Bco pr år i början af är 1856 och äfwen torde du komma ilåg att du ide mer ån en gång betalt dessa 20 Rör Beo. Som sagt år något accord med Consul Scherman anfåg jag mig ej för i år hafwa förmån ega och detta jemte ditt wälwilliga och smickrande omdöme om min läkareförmåga war sålunda orsaken till min wägran. — Tid Nut har jag nöjer upplysa min hederliga wän Eder man, att jag trotts mina migtog ej låter någon i detta samhälle hundswottera mig, ej en gång en fådan ftorhet fom en Rysk Consul, ty jag är nog egenfår att anse mig för lika duglig läkare som mina embetabröder på platsen och fult utt lika hederlig farl som Herrar Grossörer i Sundswall! Hacksell. Sundswall den 15 April 1858. Rörande sjeljwa saken hörd, androg nu Herr Doctor Hacksell, det han wid ifrås gawarande tillfälle aldeles ide låtit und falla fig någon bestämd eller diredt mår gran art på Schermans budskickning ins ställa fig hos denne i och för det begärda fjufbeföfet, utan hade samtalet emellan Hert Doctorn och det af Scherman ute sända budet, en något äldre qwinna, war rit of det ungefärliga innehål, att sedan budet framställt sitt ärende, utan att dere wid omförmäla det Consul Schermans —