Norrländska Korrespondenten – 19 maj 1858, sida 3

ommit från muren i ett warmrum uti amma byggnad. Kreaturen äfwensom souraget bergades. Den nedbrunna bygg: naden war ide brandförsäfrad. — Angfartygen Thule och Berzelius hafwa under innewarande wecka besökt Stadens hamn för första gången detta är, owanligt litet lastade oh medhaswande ganska så passagerare. Med det senare fartyget anlände i Tisdags Weästerbottens Fältjägarecorps nye def Hr Öfwerfilijts nanten och Riddaren O. M. von Knors ting. (U. B. — — — — — — Länsbokhållaretjensten i YBefterbot: tens lån äfwenfom öfwerjägaredefattnins geg i Linköpings lång wellersta szavier kungöras till ansökning lediga. — — — — — sNRÅgra ord om Guano. (Forts. fr. N:o 38.) Förfalskningar af Guano. Den starka efterfrågan detta gödningsämne wunnit i förening med dess höga pris, hafwa lockat winningslystnaden till flerfaldiga försök att förfalska detsamma. Härtill anwandas mångahanda fått och amnen, såsom att fufta den oäkta waran med watten för att öka dess tyngd, att uppblanda den med rödlera, kalf, krita, gips, sågspån m. m. Då emedlertid all införsel af denna wara ifrån Peru till Europa ombcsörjes af ett enda handels hus — Ant. Gibbs Sons i London — få bör man altid, få widt möjligt år, inköpa densamma af handlande, hwilka i fötsta ellet andra hand erhållit den från nämnde hus, och på hwillas ärlighet man kan lita. Till gödning of 4 Tunland erfor derlig mängd. Den ill full gödning af 1 tunnland nådiga mängd af guano är omfring 25 lisp., något mer eller mindre allt efter jordmånens beskaffenhet och läge samt der wertslags behof af gödning för hwillet guanon anwändes. Wid öfwergödning rå wåren till upphjelpande af en swag wintersäds brådd, äfwensom såsom pår drifningsmedel för en wårsädsgröda, sådd i en uti god wextfraft befintlig åker, äro 12 til 6 lisp. guano redan tillräckliga för att lemna wackra resultater. SIfyne unerhet wid gödning til grönwicker har detta wisat fig wara händelsen. Här gäller för öfrigt famma regel, fom wid anwändandet af ladugårdsspillning, att man gifwer sandjorden en swagare göds ning och oftare förnyar den, lerjorden deremot en starkare, som ock eger längre i bestånd.