det mesta arbetet och de skickligaste arbe tarne, Och hwar bor han? De här barnen ffola gå alldeles för bi hans dörr, de funna wisa er mäster Blondwyks hus; deras far är hans förste arbetare. Medan mjölnaren talade, hade han fyllt och knutit ihop en påse mjöl, fom han lade i den unga flickans korg, och räckte just fram handen, för att få bes taldt. Den unge gossen gaf honom några mynt och ämnade med sin syster gå ned utför trappan, för att snart fom: ma hem. Just nu märkte mäster Boerstock sitt stora förhastande, ty på samma gång bars nen gingo skulle främlingen också und: komma honom, och hans nyfikenhet skulle, som man säger, stadna med näbben i wattnet; hwarföre han också wille afhbjels pa sitt misstag oc fade till barnen; inte få brådt, inte få fort, mina barn, ni funs na falla, ropade han. Dessutom fan ni gerna wänta en stund, ty denne käcke kamrat behöfwer säkert nögra upplydningar. Nej, jag tackar er, fade främlingen,