flod förkortade tiden då denna wattenwåg fan begagnas, och de stora fosinader fom ersakas af omlastning, få finner man att denna wäg — med hittils fånda trandportmedel — är föga inbjudande. Curele lan Jockmock och Storbaden, likasom emel: lan Öfre och Nedre Edeforss, lärer en fu nal-anläggning wara omöjlig; och en jernwäg emellan Jockmock och Storbacken möter stora hinder i terängen, samt kan ide åstadkomm mas utan en öfwerdrifwet stor kostnad. Gelliware år lättare tillgängligt. Det ta malmberg, fåndt sedan början af förra århundradet, började inmutas först af tapiten Tingwall och sedermera 1738 af fapiten Meldercreutz, i bolag med brukspatron Steinholtz, men det bearbetades blott föga i anseende till den kostsamma transporten med renar (till Strömsunds masugn). Mot slutet af 1790 talet in: föptes Gelliware malmberg till större delen af bergsrådet S. G. Hermelin. I traf ten och in i landet erbjuda fig wisserligen flera förmånliga lägenheter för anläggmng af masugnar och stångjernshamrar — fås fom wid Wassera ån, I mil från Gelliware, i Wuosko-dåcken, samt wid Rattawara 5 mil från Gelliware; men baron Hermelin afstod från dykfa anläggningar in i landet för att anwånda närmare Bottniska wiken anlagda masugnar och stångjernshamrar. (Forts.)