Sof godt, Minette, fade ban med låg röst, når du waknar får du forpa. Derefter äterwände han siilla till sin wrå wid spiseln och sane sig på fin mans liga plats på golfwet, krypande tillsamman fom snäckon i sitt skol. Det war just då fom Anna, flående wid dörren till det fattiga hemmet, hade upptäckt fin wän. En hel timma för slöt oc den olyckliga qwinnan sörblef allt. jemt i samma ställning. ÅÄfwen hon börs jade känna hungerns qwalj men hon trodde fig fitta wid en döendes fång; hon wäntade med ångeft derta sorgliga ögons blid, då, mot naturens Ordning, modren skulle tillsluta ögonen på fin dotter oh uppfånga hennes sista suck. Kunde hon wäl då tänfa på fina egna lidanden? Nej; en mor är autid mor; — under alla wilkor, lycklig eller olycklig, rik eller fattig. Det finnes ingen djupare grundad känsla, ingen mer liflig oc) ihärdig til gifwenhet, ån den fom fäner en mor wid fina barn. Denna fånfla, denna tilgifwenhet wexer af alla de mödor, alla de wakor, alla de tärar, som hon offrat åt dem, Ad, i detta fall hafwa de fattiga ingenting att afundas de rika.