Norrländska Korrespondenten – 10 april 1858, sida 3

ansigte huru lycklig bon kände fig att haf.va wunnit en ny beskyddarinna för fina olyckliga litar. Följd af Adele, gick hon några steg längre bort och införde heane uti ett hus, der hor wisste att det fanns olydtiga att trösta. Det anspråfslösa hus, utanför hwilket bon befann sig då hon uppiäckte fin wän, blef glömdt. Wi skola akta of att dere före göra henne en förebråelse. Hon far de aldrig förut warit der och wille nu för förta gången underrätta fig om hu: ruwita det war bebodt af några okända futtiga hushåll. Wid ändan af en mörk allee, uti en kammare af underwåningen i samma hus, utanför hwilket den scen passerat, som wi nyss beskrifwit, bodde ett ganska olyckligt hushäll. Fyra nakna wäggar woro sedan någon tid flumma och omer tliofamiwa wittnen till lidandets och eläns dets långfamma dödsfampz; och den syn, fom erbjöd sig för ögat, war af egenskap, att ide allenast uppröra hjertat, utan oc att göra själen upprorisk mot wåra for ciala plågor — att sörleda alla dem att