Norrländska Korrespondenten – 10 april 1858, sida 2

wisa åt ditt förträffliga hjerta, tror jag ej att de fattiga äro få högt att deklaga denna winter, fom du föreställer dig, Aldrig har man gjort få fora infamlins gor för deras räkning: olja, wed, bröd, potatis; man ger allt i öfwerflöd. Jcke sednare än i gär har jag på nytt tecknat på för femtio francs; men jag will öp: pet tillstå för dig, på det du ej må tro mig wara bätire än jag är, att jag tocker mer om att andra åtaga fig beswäret att utdela mina allmosor, än att sjelf gå och besöka de fattige i deras smutsiga boftåder. mYdele du känner ej de werkligt fat tige. Akta dig wäl att döma efter dessa eländiga trashankar, fom flita sönder och nedsöla fina flärer, för att wäcka afsmak och medlidande och som betrakta tiggare ståndet fom ett förträffligt yrke, hwilka gjort till ett studium, att utan skam och utan blygsel frestå den allmänna barms hertigheten, för att sedan måhända öÖfs werlemna fig åt de lägsta lauer. Kom med mig; jag skall wisa dig hederliga dagakarlar, hwilfas fläder ej äro trasor, hwilkas låga boningar ej äro osnygga, hwilkas mun aldrig öppnat fig för att