Norrländska Korrespondenten – 31 mars 1858, sida 2

Denna ceremoni förrättas i de flesia hus näst före päsk, och landifolket mil för ingen del gå miste derom, emedan de hälla för, att den årliga wälsignelsen utestänger fynd onda andar oh alla slags olyckor. Wi satte of ned wid wår mål. tid, då klockorna ringde till fitt Ave Mas ria och wår förnämsta rätt mar, ide ett påskalam, utan ett kid, hwilket, när det är mydet fpädt, är en lifa god om ej bättre rått. Antalet af killingar, fom konsumeras under påff är ganffa for; i synnerbet i herdetrakterna. Nästa dag eller påäskdagen wandrade wi öfwer pacstir slätten wid Persano, och öfwergingo Selefloden (den fordne Silanis) samt fommo fram till ruinerna af templen wid Paestum tidigt om eftermiddagen. De enda hus, som funnos i närheten af denna fordom praktfulla stad, bestodo af ett uselt wärdshus, ett hybble och ett halftförtärdt residens för siiftets biskop, hwilfet blott sällan bebos. Men i denna taverna, der wi woro nödsakade taga herberge, hade wärden samlat sin familj samt sina wänner i granskapet, och alla deesa, jemte twå eler tre af slättens herdar, firade påsken i ett rum knappt