Norrländska Korrespondenten – 31 mars 1858, sida 2

till denna förutsättning hörer ock att d ywilka haft smittkoppor skola icke wara ut: atta för denna fjutrdom andra gången; af de tilldrageafer, fom nu timar, finner nan dock att o gunmla mårfen ide öpverenegs tämma med wår tid. Orgelnisten i Torp och Fränsta, fom bar tydliga mårfen af, att han fom yngre, haft naturliga soppor, har nu för andra gången warit utfatt för denna jjukdom, hwilken och flus tade hang lif; i en Ålder af 58 är, 3 mår nader oc) 4 dagar, enligt å annat ställe i bladet intagen dödsnotis. — Baptismen, som här synes Hafs wa något aftagit i sin forra ifwer, har nu fått en med -äflare i Mormoni smen, iom i en smedagesall funnit en nitisk representant. Denne gefäll har nys ligen borjar hålla tal mid enskultta fame mankomster och lärer redan wunnit en och annan anhångare äfwen för denna bros tiga itrlårao, tU hwukens omfattande dock erfsordras få mycken råhet och bagreppsförwirring, att det ej år troligt, At den har kommer att ega någon waraftig stad. — Da Redaktionen, wid införande af en insand artilel, rörande tillsättungen af Comminister i Sundewall, tillfännagaf, att den till en del skiljde fig från Infäns darens der yetrade äsigt, anser Red. fig om denna fin olika mening böra nu nåms na några ord. Innan ett förslag af större wigt frambäres till thronen, torde det wara skäl att tillse, huruwida det kan ega någon sannolit ursigt till framgång. Eljest år Det ett fruklost företag. Af denna ber skaffenhenhet synes oss wara det af Ine sandaren framstallda förslaget om ett fårs skldt privilegium för Sundswall att til profpredikanter för Comministerstjensten tala hwifen prest fom helst i hela riket och bland de kallade wälja genom röftplus ralitet den fom synes Församlingen tjens ligaft. Eu sådant prlegtum utgör dod hwarken mer eller mmore ån en föråns dring af befordringslagen, hwartill, fom wi förmoda, båda statsmakternas bifall erfordras. Från gamla tider finnas wäl dylika privilegier för en och annan Före samling; men dessa hafwa tilfommit uns det helt andra statsforfattningar, än de nn gallande, och röra hufwudsakligen val af pastorer eller rättare uppgårande af förslag dertill i regala gåll, der lilkwäl Konungen sjelf utnämner pastor. J EStode holm finnes endast en Församling, som eger att afwen tillfåtta såwäål Pastor fom Comminister, neml. Maria. J Finska och Tyska Församlingen finnas inga Commis nistrar, och om de funnos, kunde wål icke andra dit inbjudas ån de fom tala sine ffa eller Tyska språket. Hwad de öfrige af Inf. uppråknade orter angår, är det ej befant, att någon ibland bem eger denna rått i afseende på Comministrar, och deras Pastorer utnämnas, ide af Förfame lingarne, utan af Konungen. Men åf wen om ett och annat undantag för de förres tillsattning fon uppletas, ide följer deraf, att den allmänna lagen när fom helst fan för ett enskildt fal förändras. Dylika prejudikater böra åtminstone ide