Norrländska Korrespondenten – 24 mars 1858, sida 2

dig. Det är ide min wana. Gå i Guds namn, Helsa din mor frin mig. Men porträttet fan du om åtta dagar afhemta hos herr Köchlin i Mähldaufen. Nu kommo tårar i den ärlige Elsassarens ögon, och hans läppar darrade af en inre rörelse. PÖHerv Bernet, utropade han, huru skall jag funna tada er? Förbif alltid en god fon, fom du hittills warit, od denna tad skall wara mig den käraste. Men kommer du nås gongång framdeles till Paris, du må för öfrigt wara antingen general, jägare el ler wäfware, få glöm ide, att Horace Vernet år en bland dina mwånner. Jean kysste med djup rörelse den frame räckta handen och lofwade att troget hål la det. Huru han fom hem till fin faptend bos ning, Det wisste han ej. Kaptenen war utgången. Jean padade tilljommans fina Fiäder och afwaktade kaptenens Åters koms för aft genast anträda fin resa. sledtligen efter läng otälig wäntan, fick han se honom återkomma. RI bur gick det hos Berner? frågas de kaptenen leende.