3 nästa vwedaj war Jeans swar. Symarföre ide tifafå gerna nu genaft? frågade kaptenen. Emedan — emeban — stammade Jean — Horace Vernet skulle måla hang porträtt. Hwad? ropade kaptenen med läåtsad förwäning, du will läta porträttera dig af fonungens berömde målare! Sean hwad tänker du rå? Han målar intet porträtt under tusen francs; hwar i i al werlden will du taga penningarne ifrån att betala honom med? Sean föll i wanmakt. Tusen franco! Orden stelnade på hans läppar. Ad, fade ban, Hherc kapten, ni skämtar grymt. En franc och sjuttifem cen timer bar jag fparat ihop; jag fade bo: nom, att det mar alt, hwad jag egde, oc) för de penningarne lofwade han att porträttera mig. Nå det må jag fågal utbröt faptes nen; tror du det? Du får fe, Jean, då du en gång blifwit afmålad, få skrifwer ban en räkning, fom du får släpa på he la ditt lif. Jean, det war dumt gjordt af dig; med stora konstnärer får man ej främta.