honom med spänd wäntan, swäfwande mellan fruftan och) hopp. Slutligen fade Vernet: min wån, jag skall måla ditt porträtt, och jag tror nog, arft det skall bli bättre än Petetins, hwiEn jog för öfrigt alls ide känner. Yo det will intet få litet fåga, af bröt honom Sean, han är blott en fu: skare i fin konst och målar derjemte sol dater, fom skalle anse målade äsnor för portråtter. Yafä, fade Vernet, fom knappt funde hälla fig allwarsam. Men jag wet ej, om jag får tid derrill före nästa Sön dag. Hör du, fom til mig nästa Söndag fl. 9 f. m. Du fan ju ffaffa dig permision. Men jag skall säga dig, jag är ide någon sådan målare fom Petetin, pwilfet du ocksä nyss medgaf. Om jag skall funna måla ett porträttt, få mäste iag först weta ätskilligt om den, som jag ffall afbilda. Såg mig alliså ditt namn! eFean Dimmler. Hur gammal år du? Tjugofer år. Derefter frågade han honom efter förs äldrarnes namn, hans födelseort och hem,