Norrländska Korrespondenten – 24 februari 1858, sida 3

Tidningen Barometern meddelar följande utdrag ur en insänd uppsats af en arbetare: Wi arbetare hafwa nu haft några så goda åt, att ingen kan päminna sig, att nägra bättre är nägonsin funnits. Arbetaren har förtjent en, twå, ja ibland tre riksdaler om dagen, om han warit flitig, oh många af rikets tjenstemän, fom kostat mycket på fin uppfostran och jatt fig i stora skulder, hafwa ej haft det bättre. Men detta har gjort mången bland oss arbetare slösaktiga, lata och benägna för frosseri och dryckenskap. Hade nude goda åren fått långe fortfara, få hade wi wal blifwit alldeles för lättjefulla och högfärdiga, få att wi ej orkat arbeta mera än en eller par timmar om dagen. Men Gud har befallt menniskan, att hon red. ligt skall arbeta 6 dagar i weckan, och gör hon det och sparar af sin förtjenst få myc: fet hon fan, få liver hon ingen nöd. De af of arbetare fom warit nyktre, flitige och sparsamme, hafva nog under de goda åren sparat ihop få mycket, att de nu fun: na åta sitt eget bröd och ej behöfwa lg ga andra menniskor till last med tiggeri. Men de, som under de goda åren warit lata och ide welat arbeta, når arbete bjudits dem, de få nog fara illa; men det är ju alldeles rätt ät dem, ty i Guds ord stär ju, att den ej will arbeta, fall ej heller åta. Och de fom under de goda ären supit och ätit upp fin förtjenst, de få också med rätta skörda fina gernin: gars frukt, ty det heter ju i Guds ord att