Norrländska Korrespondenten – 30 januari 1858, sida 3

if tier. De fårade fördes genast till närmaf belägna hospitaler. Flere fårade ryttar naaf kejsarens effort kunde allena begifwe täsia hem. Twå af dem förde hästarne efter nsig wid tygeln. En of dem war fårad I hufwudet och bar fasken i handen. esde, hade konisk form och more få stora fom en stor knuten hant. De inta bar t War wårit flda med fulor och sonderhac ikadt bly. J deras inre fanns en kna sato, som antändes når de nedföllo. De skola ilikna dem, fom begagnades i frimfålttåget. 1 i De fasttropvar, fom mördarue begagna. Jaalienaren Pierri hade under det anlanna namnet Andreas från Birmingham I tagit in på Hotel de France de Champag ne. Hans häktning gaf anledning att sarrestera tre af hang merbrottslingar, fom borde I jamma hotel, Ånnu en annan person, fom hyrt möblerade rum i ett hus på getan Lepelletier, skall äwen bliswin shaktad. Enligt nagras upvgijt skola fayA blifwit nedslungade från petta bus; andra deremot påstå ant de lsastals från gator. En stor mängd arrestetingar bafwa sedermera skett. Förhöret med de håftade började på fredagsmorgonen. Pi erri, fom genast ingenländes tecto fit ene gelsta utseende och fin e gelska brpimng, lärer ej hafwa afgifwit någon befännelse; men ryttet will weta, att de:emot andra i af de häftade skola meddelat åsstibiga uppslysningar. Efter GConftitutionel meddeslar forrespondenten derom följande: En sitallenare, wid namn Orsmi, hwilken are. refterodes i fin boftad wid gatanMont Thobor, bar befånt, att han på gatan L.pelletiet faslat från fig en granat. Han serhell ett fwårt får, hwilfet doc ej hindras de horom att begifwa fig hem. Wod une fåld huewisitation hos honom fann man en summa af 8—9000 francs i engelskt guldupnt och engelska bankonoter. Ore; sini, fom kallade fig grefwe, lårer blifwit.; håäktad till feljd af en annon arresterad pursvons befännelfe. Alla de haftade på: flås wara italienare, oc många bland dem hade gifwi fig ut for att wara engelsmän. En af itallenarne wid namn Carisini, greps i samma ögonblick han stulle skjuta på tejsaren. Sason bewis på kejsarens kallblorighet berattas, att: da traltens polisfommissarie öppnade wagnsdörren och frågade, om kejsaren blifwit farad, hade denne swarat: INej blifwit alldeles ofwerhöljd af blod. LJndependance Belges pariserkorrespondent berattar följande detaljer: En elegant herre i hwita glacehandskar stod på trappstegen till peristilen i det gone dlick de fejserliga wagnarne anlände. En tadssergeant wille drifwa undan honom, nen han enwisades att qwarstanna, sågane att han blifwit der placerad för att kodda kejsaren. J det ögonbuck wagnen nlånde, helsade mannen genom att lyfta atten bägt i luften, och i samma Ögonlid hördes första erplosionen. Man kall 215 men nt år det. Skynda an skaffa er hjelp. Kejsarinnans klädning hade ——