Norrländska Korrespondenten – 27 januari 1858, sida 3

England till Orienten under de sednaste sju åren, hwaraf man finner hwilken osanilig tillwärt deruti egt rum de båda sistförflutna åren. 1851 .. 1,716, 100 L sterling. 1852 .. 2,630,2380 1853 . 4710,665 vo 1854 . 3, 132.003 5— 1855 .. 6,409,889 vm ov 1856 . A12118,985 vo ov 1856 . .4b,795,232 ov Summa 47,513,113 L sterang. Häraf har det mesta utskeppats till Calcutta och Bombay, nemligen nåra 11 mil lioner år 1857, samt till Hongkong och Shanghai 4,400,000. Lagqes nu håriil den silfwererpott, fom från Gibraltar, Malta och Marseille egt rum sedan 1853, hwilken uppgår till 9,164,221 L. deraf endast under loppet af sorlidet år 3,350,639, få blir totalbeloppet uf det från Europa är 1857 utsteppade siljwer 20,145,92 och under alla åren 56,877,333 L, i swenstt myont ungefär 1132 mishioner tor. J guld har under samma tid uiskeppats 3,420,064 L. — Då man tager i butraf tante, dels att importen af ådla metaller från Asien warit jemföretfewis obetydlig, dels den under samma tid i Europa oc fantligt utwecklade industriens jemt higande behof af bytesmedel, samt att Kalforniens och Australiens hela guldproruftion under fistjörslutna år nligt namda tid ning knappt uppgått till wardet af der id Orienten exporterade silfwer, få utgör bes rörde erport ostridigt en af de förnämsta orsaferna till den allmänna penningektris, hwaraf Europa hemjötg år 1857 och bwars werkningar synas, åtminstone twad bet nordligare Europa angår, fomma att sträcka fig långt in på det nu började året. — Då den få kallade Besfemerffa metoden att tillwerfa stål direkte ur tackjern, blott medelst påblåsning af atmosferist luft, utan kolförbrukning, numera lyckate till en grad, fom wäcker de basta förhoppnins gar, torde det funna citeras salom en märkwårdighet att en annan, af en öftere rifisk ingeniororficer, Uctanus, gjord uppe finning, att lakaledes från tackjern omedel: bart tillwerfo mål, uti ert par utläneska tidffrifter påstås wara ännu dilligare och lemna en ännu mera utmårtt prodult. Enligt särskilt underrättelje, fom kommit redaktionen tiuhauda, lärer hr Uchatius också nu ämna fig ul Swerge för art, genom anställande af experimenter, bjuda den Bessemer sska uppfinningen fpetjen. Hurudan utgången än må blifwa af en får dan tåflan, skall det naturligtwis för wetenskapen och industrien blifwa af ett får deles wälgörande inflytande. Om förmånerna af Penningkrisen. Man har skrifwit så mycket om olägenheterna af den pågående penningkrisen, att man alldeles glömt att betrafta den från! — — — —— wT—j—us Dn