Norrländska Korrespondenten – 23 januari 1858, sida 3

jus. För en lång tid war det ide når jon missionär tillåtet att sätta fin fot på Jndiens strand. Presterna Haldane funno Jndiens portar stägnde mot dem. Då den berömde doftor Morrison önskade att segla till Kina, få wille ide någor enda af Ostin diska kompaniets skepp nga nom om bord, utan han war nodsakad att göra den lila omwägen att serst re. ja nu Nordamerika och rtcrifran til J.. Dien och Kina. Den engelska regeringar) förklarade för hinduerna, att man ide has De någon afsigt eler önskan att göra dem delaktiga af evangelii walsignelser. Ännu finnas statsmån, fom i trets af de nu blirtrande wredesdomarne från himmelen, måga påstå att detta war det råtta fåttet att gå tillwäga. Men ala uppriktiga fristna bade England och annorstådes twefa ide att fortlara denna likgillighet wara en frukt af den otro och andeliga blindhet, hwaruti sista århundradet war neosänkt. Långt ifrån av man dermed wunnit indiernas aktning och forti vende, har regeringen derigenom gjort sig föraft telig och nuftånfr i deras ogon, och bår de genom denna od) många andra jynder ådragit fig den råttfärdige Gudens mig hag. Wisserligen lan man ingalunda bes gåra eller onska att den engelsku regeringen stulle gå tillwäga sasom ett nude fionsfålffap. Må kyrkan blifva lemnad att göra sitt arbete jjelf, men staten bör ide wara få likgiltig fom den hade ingens ting att gora med relimtonen. Der ar sannerligen ide ullborligt att England skall använda fin malt för att säsom bite ulls uppratihalla en falst religion, utan att befrämja den sanna. Man tan med den fusliomligaste råttwisa fordra art en kristelig regering skulle gynna friftenvos men ätminnone lifa mycket, jom den hur tells har gynnat muhamedanismen och he: dendomen I Indien. Lapplands koloniserande. En bresskrifware i Lappland lill Sw. Tidn. framställer följande forslag ide ul lenast till dessa ofantliga landsträckors uppodling, hwufen han anser fult lona fig, utan äjwen odlarens anwändande till landets förfwar. Det år salunda egentlis gen en militärkoloni bresskrifwaren afser att här skapa utan synnerlig uppoffring å statens sida, men till stor fromma för fäderneslandet. Ehuru ganska djerft och owanligt, torde dock förslaget wara lita begrundanswärdt fom mänget annat, helst Swerige swårligen fan blifwa för mycket odladt eler erhälla nog många förswarare. Efter en redogörelse för jordens börrighet och naturens rikedomar i dessa ide marfer, fom ega saårdeles ymnig ullgäng