Norrländska Korrespondenten – 13 januari 1858, sida 3

Article Image
Pitafom slyttsoglarna, säger täningen, båda den äterwändande wårens ankomst, få bäda de foglar, fom man kallar för Iyfta profryttare, den återwåndande treditens lif, och redan har man i de skånffa städerna fett dessa expedita personer. J trehundrade år hafswa Hansestaderna Jugit till fig en stor del af fin rikedom från Norden, och oakiadt detta år ett fot tum, fom historiens wittnesbörd intygar, f jå ar man dod nog oblpa, art i Hamburg både en skildt och offentligt wilja far sta på Swerige skulden till oredan i af färslifwet, ehuru det snarare synes, fom stulle ihaligheten i många af de ramlade Hamburgerhusen just wara det fom mer fat tillbaka på få många solida affärshus i Swerige. Detta borde wäda den swenste offätromannen eu söka andra platset för fina handelofsörbindelser, och helre ån att läta affårerna gå genom Hamburg, som derföre skall dela winnen, sofa med England, fom nu fom förr wisat fin styrfa, mera direkta och reela konnexioner. Hamburg har gjort Swerine, få att såga, til deg kommerciella vasall och har tagit fördelen af mellonhandeln med andra fras ter. J Danmark har man sedan 1848 mera löggjort fig från Hamburgs fupres mati; dertill bidrogo kriget med Tyskland och upphäfwande af den Engelska fpans målstullen. En direkt utförsel från Dans marks westfust till London och Lojwesteft begynte med ifwer och har waru till ute omordenilig nytta för Danska landbruket och handeln. Att Hamburg åter efter freden indragit Danmark i sitt affåtsllf, tanske mera ån onslligt warit, synes af ultäåndet i Köpenhamn, fom ide år det bäfta, men som dod funde warit warre, om affarsförbindelserne warit lika uttrådta som de woro fore 1848. Af skadan blir man mig och wi hoppag, att erfarens heten skall blswa nytug fer Danmark och Swerige. Önslligt wore det, att man derföre wille wisa preftyttarne wågen till Cayenne; få att Swerige ice i i ytrerligas re 3 århundraden skulle sånda fin iikedom ull handelomännerna 1 Hamburg hwilka, artiga I medgången, gunstigt mot taga wåra penningar, men då första wind bläfer emot, åro de första fom åro fardiga att lågga ften på börda.

13 januari 1858, sida 3

Thumbnail