Julafton och Julottan. Verättelse of F. B. (Fortsättning fr. föreg. N:o.) Anders stod på meden och förde; och Polles bjellra pinglade lustigt, medan de foro bywägen genom skog och mark, och morgonstjernan lyfte på de hwita snöfäl ten, och de snötunga granarne längs må gen, och här och der lyste oc ljus uti skogen. De små woro mydet spräksam: Ref fe, ropade de, fe Hur ljusen brin: na i Storgäln, ett ljus i hwart fönster. Skall icke der bli stor dans i öfwermor gon, mor? Och fel hos gamla mor Brita på baden är också ljud. Och fe, der bor 12, långt, längt borta skogen lyser ocksa ljug! ... Och fe, fel Nej, det war der allrawästa, tre ljud i fönstret mid grind nugan, tre ljus i julgranen wid fönstret; se hur det loser utåt hela wägen. Rej det war granat! År det grannare i jul ottan, mor?7 ——Edra fnå tokingar, jade modren, julottan den år annorledes grann, den! ... DÅ nu woro de ute