Norrländska Korrespondenten – 21 november 1857, sida 3

l) Rederkalir o. Åtwidaberg med 1 2, Summa 197. Stationerna: Stockholms norra, Gefle, Hernösand, Umeå, Haparanda, Örebro, Wenersborg, Stockholms södra, Nerrköping, Jönkeping, Göteborg, Helsingdorg, Carlsdamn och Kalmar förestäs af direk törer de öfriga 46 af kommissarier. En Ekallerorm. J en forrespondentartifel till en amerikansk tidning lases foljande: För någon stid setan siago fem farlar ut ott ploda bar utt eu bergig trakt af Kentucky. Une i der fin wandring tomu.o de till nägra I Hwarjehanda. buskar mid foten af en äs, der de funno jen jemn fig, fom ledde uppåt. Nyfifenheten lockade dem att folja stigen ända Upp uuajens cyng, oct de till fin före hurtan sunno en slact af omtiing en a ctes u-ndo, fom war alldeles bur, utan muin sta tecen ull någon Vegetation, och midt på hwilten de warsnade en öppning aj ungefat samma med fom en falitunna. De netfaptude teti ett par stenar, ed sttari sernams ett buller i hälan, åt feljdot of ett stallrande ljud. En ofantug stal-term wisade fig nu, hwasande och smideute sin iwellufna tunga långt ur ur munnen. Mannen bleywo slagne af håpe nad oc fruttan, och lusten syldes plötsligen af en födan siank, attatre af dem fattades af ett håfngt illamäende. De wenne öftige skyndade sig att komma uns Dan med ud kamtatet, hwartester de be gåfwo sig hem och berättade hwad de fett. Eltet hwad de tycte fig finna, hade ve fett no for af ormens längd. Dagen derpå rede Ito bergsboer, dewäynade med refklbossot, ut att drapa odjuret. Då de nal tades otmens uluhal, blefvo hastorne i hhotiga och wagrade att gå langre. Myt. tarne sicgo dersore aj, bundo hastarne mid nägra ttad och närmade fig stället med spånda gewar. De nedkastade några sienar i halan och hörde derefter samma ljud som dagen förut fornummits, hwarpå ormen wisade sig i öppningen, synbarligen i lullt caseri. Den war med omkring tio fot af fin läångd utanför öppningen, då bess hufwud genomborrades af 8 til rio kulor; och under det den wred sig i dödgkampen tröp den hel och hållen upp ur halan, få att man slutligen hade framför fig en tjugo fot lång skallerorm liggande dod på marfen. Den hade tjugoåtta ftallror, af hwilka den största war fyra tum i diameter och de öfriga gradwis mindre.