lingsrika lefnad är för öfrigt så bekant, att bet år öfwerflödigt här skildra den. Jag will blott erinra, huru han, som, född 1808, wid 20 årg älder fäktade i den italienska revolutionens leder och wid 30 är twå gånger höjde upprorets fana mot Frankrikets dåwarande konung, fluts ligen, presiden t för en republik, fom på fin fana inskrifwit de stora orden Liberte, Egalite, Fraternite, wid 43 års ålder ger nom en ny revolution omstörtade sitt lands författning, som han beswurit tre år förut, och på den allmänna valrättens, på frihetens och den demokratiska principens egna sktulldror uppsteg tili enwäldet; ett nytt bewis på wanmaften af inftitu troner, fom partier diktera och partier fönderslita, utan att de i ett folks hela Ityns ne oc) historia äga ett waraktigt beråttis gande. Napolcon II:3 ätkomst af kronan har gifwit anledsng till markwardiga twister. Nisard, profeosor wid unwersitetet I Pas tis, uppuande med anledning deraf twå slag af möral: den ena gållande för pris vatlifwet, den andra för staten. Denna lara, som, i förbigående sagdt, blef ute hwisslad aj hans ahörate, har ufwal fina anhangare, och måste hafva det hos dem, for hwilka en fait accompli, en fraftwuns nen tilldragelse ager betydelsen af lagligt ullstand; men ati det år en wådlig lara, fom i fin uulampning fan leva till de förr sta råttskrankningar, borde wal mura handelserna. Men jag ämnar ej, införa läsaren hwarken på statsrättens eller moras lens qwistiga fragor och anmarker blott, Napoleon Ill fon, utom de allmänna princtpernas Område, åberopa fin fasta slortronn på fin dynastis och fin egen slydugasstjerna, — an mer på den mid: sion han anfer fig kallad att uppfylla — fatalifm, som genomgår alla hang (hundimgar och fom han wod flera iillfallen utan förbehåll uttalar. Min tid år ännu ide fommen, fade han ej långe sedan, når senaten lyckonskade honom att ha undgått Pianoris mordförföfs och wid ett annat tillfåde yttrade han; jag mår ste flynda mig att uppfylla mitt wårf, ty ung år ide lang tid forelagpd. Sådane mån gå orubbligt fram mot ssitt en gång bestämda mal, utan att låta sig störus af wanliga menniskors betänk. lihheter. De känna hwarken hat eller före slef, hwarken medlidande eter afsky, slona net och frutta mtet, bafwa aldrig för Något medel fom leder till målet, tweka heller aldrig i valet, och aswen deras tills giinaste Aro för dem endast trappsteg och ilart för hwarje opaiusk askadare af werlds