Norrländska Korrespondenten – 9 september 1857, sida 2

esinilign förfallna märkesstängerna, äto fi erstådes nyligen uppförda 2:ne inseglingsn närken, af hwilka det norra år 32 fot n ögt, beftående af ett gjutet jernrör med n i toppen andringad til ena hällten id öd-äoch till andra hälften hwitmålad förs It antig lafla och derundet en å twenne if stottor sansatt trtangeliorung likaied-s på nyssr ämude fått målad tafla, hwilket rör wid def fot omgifwes af ett rappadt och ywirmnedadt rundt itenkummel, som år 6 alnar hogt, och iunehaller i diameter 4 alnar wid basen och 3 alnar i toppen; men det förra år 22 fot högt, med gjutet jernrör och i toppen en syrkanug röd och hwitmålad tafla, samt mid foten ett så der skaffadt stenkummel fom å det norra märket. Dessutom äro nyligen uppförda: på Prenuskatet, norr om Rathan, 2:ne nya smäångmärken, hwardera försedde mer en fyrkantig tasta å toppen, hwilka märken tjena till tåttelse wid inseglingen till Dahl karleå: få wal på Orberget wid kallwifen, i stallet för den förut warande gamla Ward: fasen, fom oc mid Jernas tlubb, i stället för det der warante hångmärket, ett rundt hwitkalkart stenkummel, of lika dimenstoner med dem, fom sumlen a Biedcstätel hafwa; samt å Rathaskåret en 15 alnar läng uang mod kotesignalboll. EFCd ho del af spanmalsgrödan är nu hår på orten skuren och anses fomma ett gifva god aftanning. Under natten emot sisitlidne ihorodag sweddes potatigkäln på någta stallen härhades, men få widt man wet. har spanmålågrodan ide tagit den imgaste stata. Waderleken har undet de urnaste dagarne warit owanligt wacker och mald. (N. U. T.) J förtgårs afton speltes hår en liten to Tedi i an etning of en elewåda, som sicke en gång mar tihlämnad. Kleckan 8 sherdes ringning i Råthussts tornklocka, hwolfei orsäfade buller vå gatorna och hjerttlappning i manget emfaneligi brost, ö i Suuvswall den 9 September. ty llodljudet annoncetade, att elden mar ses. Men bwat ten war (68, det sick man sange fafängt ejtet fråga: Sluteligen blef afwen lof len befant. Det war neml. pa Sfonsmon, oster Om staden, der en uf hadens su edet inrättat ett jerngjuteri, fom faran skude uppsosas Manskap och IPru: ter woro och snatt framme wid det due tydda stallet, men bleywo af egaren hindrade om slacka elden, emet an ban deraf ide hade stotre tillgang än den som wål beböftes för att uppmjuka det härda gjutgodsjet, och den han för all del wille tills widate hajwa oslackt. Ringningen ma ste saledes uppheta, sprutorna Aterfö ses, och gjutningen fick fedan ostörd fortjan. Ochp detta war nog i fin ordning. Tasear fan ej sågas om ringaren, fom FUulan slal satte sstadens innewånare i fer. strackelje. SÅ wigiigt det är att wata på fin pon, då faran hotar, få nödigt år det att weta, om någon sådan år å färde, innan den olycksbädande signalen giswes. TU någon ursått må dock etkånnas, att gjuteriets skorsten gaf någor redt sken i Z3333 — 12 I j j ( ö