Norrländska Korrespondenten – 15 augusti 1857, sida 2

Sundswal den l5 Augusti. — Bland flere sakrika yttranden, fom wid den Kongl. propositionen om NReligionefrihet blifvit i Rikastånden afgifna, wid def remitterande till Lagutskottet, finna wi det af Rils Terfmeden afgisna war ra af det intresse, att det äfwen bör komma til wåra låsares fånnedom, hwarfore wi hår med göje lemna rum för ter samma. Det lyder fom följer. Ör N Tersmeden. Den korta tids rymden mellan bordläggningen och föres dragningen af denna kongl. proposition har gjort det för mig omöjligt att taga så fullstänt ig kännedom af def innehåll och af de motiv, fom legat till grund för detsamma, fom jog der hade änskat. Jag har dock funnit att lagförslaget till fina hufwudsakliga delar öfweren sstäm mer med det redan kända, till högsta domstolens granskning öfwerlemnade, hwarföre mina äsigter ofwer saken i sin helhet äfwen med de gjorda förändringarne äro de samma som förut. — Wi kunna ej förutse när denna songl. propesition en gång fom mer att till ajgörande företagas. Jag står här i dog, morgondagen är icke win och en stark inre pligtlänsla manar mig derföre att uti denna fäderneslandeis stora fråga ju förr ju heldre utsäga mitt ord. Rögra uprlyaningar för ett lag-u. skott bar jag wål ej att erbjuda, ehuru jag lir fa fult brgår an bwad jag hår anförer måtte blifwa remie sen följaktigt, men jag wågar anhålla att få göra de många af detta hus, hwilka möjligen ännu ej be tänfi denna stora angelägenhet, uppmåärf samme på hela djupet uf den andliga re form, fom detta nåd. lagförslag wäl ej af fer, men till fina följder fon innebäta och med hwilfen ingen sedan reformationen inom wår kyrka owtagen åtpård fan tl fin omfattning jemföras. Alla föregående från framfarna rege ringar i religionswäg wwtagne åtgöranden eller utgångne offentliga påbud bufs wa ippet ådagalagt och erlänt behofwer of att bewara och befåfta wår läras och wår lyrkas samband med samhället. Konung Gustaf den 1:ste öfwerförde till den swenska jorden samma rena ljus, som Martin Luther hade återupptändt genom att slingra det täckelse hwarmed der fotole ffa wäldet få länge hade höljt Gurs i den Heliga Skrift uppenbarade ord. Carl d. 9:de gaf ett offentligt uttryck åt den refers merade läran genom Upsala måtes beslut. Dennes store fon gick i härnad för jomma läras förswar. Han bledde ej för tanke eller religionsfrihet, säran wära lösa tider den förstå. Häfderna wittna, att