Norrländska Korrespondenten – 29 juli 1857, sida 2

mot en bund eller nägot annat djur, om mi ej hafwa tillfälle att utöfwa der mot någon of wårt eget sligte. Sidan war den känsla fom så mäktigt drog Cain emot Francieco, — som hittills räddat bans lif. Sedan ban sälunda en stund wandrat fram och äter, äteriog ynglingen sin plats, då han blef warse Pompeji bufwud, fom tittade in i kujutan oh tecknade ät honom med singrer. Francisco uppsteg och framdragande en flaska, fom innehäåll sprit, gick hun til dörren och lemnade den år kronmannen utan att säga ett ord. — Massa Francisco, hwiskade Poms pejus, Pormpejus säga — alla kronmän säga — om de springa fin wäg ni äfr wen göra det. Pompejus säga — alla kronmän säga — ifall de wilja döda er! Aldrig döda er medan ännu en enda kronman wara wid lif! Negern sköt derefter fakta tillbaks ynge lingen med fin hand, fom om han ej öns stat höra hans swar och fyndade widare framå: mellandäcket.