rer ofördröjägen loHAAå att resa uti. för att underhandla om det amorteringslän, som, enllgt hwad förut blifwit nämdt, föreningen ämnar upptaga. Bolagets nuwarande utländska skuld uppgår till3,60520 1 rdr rmt. Af den nyligen afgifna berät. telfen om föreningens förwaltning från den 1 Mars 1856 till och med den 1 Mars 1857 inhämtas, att under året tillkommit 61 nya delegare, få att hela ans talet delegare nu utgör 950. Wid råfenskapsårets slut woro utlånade 1,162,950 rdt. Årets wink utgår 8,549 ror emt. Skandinaviska kyrkomötet öppnades i Köpenhamn den 14 Juli. Från swenska sidan uppträdde såsom ta lare biskop Thomander, d:r Bergman och pastor Hammar. För det kyrkliga till ståndet i Swerige redogjorde biskopen fålunda. Både Grundtwig och Munster hafwa inwerkat på Swenska kyrtan, men Swe riges flegmatiska natur kommer alltid ett åttionde efter det öfriga Europa och hindrar häftigare tonflifter. Swerige har en ftatsfyrfa. Rationolisterna hafwa nästan förswunnit från Swerige, churu man åns nu fan träffa sådane prester. Lärofriheten är ett factum, d. w. s. intet strängt lutherstt symbolum upprätthålles i Swe rige. Swedenborgianismen finnes icke såsom någon särskild fekt, och kyrkan ta: ger det ej få noga med dem, fom tillhöra denna tro. J allmänhet göra fig twå riktningar gällande: en lagens och en me: ra evangelisk. De s. k. läsarne hafwa egentligen uppsommit till följd af der läns ga afståndet från kyrkorna och en wiss förfårlef för de gamla böckerna. Den ene christne fan ide förmena den andre driftne sådant. Detta är folkets uppfattning af separatismen. Man efter sträfwar religionsfrihet efter danskt mönster. — Baptisterna och mormonerna åro de betydliga: ste sekterna, men evangeliska förfan har af dem intet att frukta. Deremot finnes i i Swerige nästan ingen lithurgisk frihet. J Swerige är, efter alla kännemärken, barnatron minst undergräfd, och allmogen tänfer, att den tto, för hwilken Gustaf Adolf kämpade, ännu år wärd att slå ett flag för. Denna barnatro, han will ide falla den fann christendom, finnes wera utbredd i Swerige an i de flesta europe iska länder. Pastor Stenhord förklarade i afseende på Norge, att ingalunda någon katholsk anda genomgick befolkningen, hwilken wore anikatholsk och mera böjd för den re formetta läran.