Norrländska Korrespondenten – 11 juli 1857, sida 3

föll B. Ö. och han lofwade fen Kn gyn nare att til julen sända ett par full gödda slagefräf; förr funde han ide få dem vftigt ftinna, såsom han uttryder fig. — Julaftonen fom; Domkapitelaledamoten gick af och an i sin sal, der en riflig frukost war uppdulad, då en ung drång trädde in, ströf den gula luggen ur pannan och fade: Nu år jag här med slagikräkena från Prosten B. Ho Åh wålkommen, min hedersgosse! utbrast Dem kapitelsledamoten och nödgade ynglingen att wid frulostbordet taga både hela, haljwa, terz. efter gammalt bruf, och allehan. da godbitar af julkost, ice förglömmanres starköl ur stora silswerlannan. Till råga vå wälplåguingen fick ynglingen en plåt silfwer. Derpå sade Dvmfavitelsledamoten fryntligt: nå, hwar bar du kräken? för in dem på gården, få att jag får fe på dem. Drängen sej hgr hufwuder, något förlägen od) fade: vet går fåla inte an! — Jo, min gosse, för på du, det går avl — Drängen gjorde tusen urfåfter, att det ide gidan, och efter långt parlementerande fade han slutligen flåla: OM å oredan inne — Swad will det faga? frågade den högwördige, fom före gäfwes genom fitt fönster spejade efter de wåntade stinna orarna. — ÄÅndiligen fas de drängen: Di å! i fölet, nådig bl biffop! — I föket: hwad sju tunnor tusan! det mätte wål inte wara bara foin2 — Nej, wars, nödig lillbiskop, få illa å det fålla inte, di A ett par stora stinna wälgörda — rufwor! — Då utbrast den hägwötdige: Tin nitton milliard o. s. w. tag bara hit min silfwerplät igen — — om jag kunde, skulle jag trama frukosten ur dig! — och pastoratet ur din husbonde, tillace fan mer något swagare stämma. (SU. I.) Potatisost. J Thöringen och en del af Sachsen tillwerkas mycken potatigost. Man förfar derwid på foljande satt: gopa, hwita potåter kokas, stalas och sönderstampas så sint som möjligt. Till 5 wigidelar potaus, fom mäste tnädas tills massan öfverallt år likartad, tages 1 del fur mjölk och något salt, hwarefter alltsammans nycet mal blanras och får sexermera stå otört uti ett wål tillslutet får i flere da. jar, hwilkas antal rättar fig efter ärsti den. Efter 3 till 5 dagar bearbetad maesan ånyo, often sormas och lägges i korgar för att afrinna, hwarefter den torkas skuggan och inpackas slutligrn hwarss als i tunnor. Efter 14 dagars förlopp ir han redan ätbar, men blir smakligare u äldre han blir. J wäl tillslutna tune tor och på torra ställen håller potatisoften fig i flere år. Ånnu bättre år den, om man i ftållet för komjölk anwånder örmjölf wid tillwerlningen. AA —