Norrländska Korrespondenten – 1 juli 1857, sida 2

det för dem möjligt att kunna bedöme sin ställning, hwilken om än förfärlig då den ögonblickligen framställde fig föl dem, dock ej war förfärligare än mörfre oc) owissheten. Oswald gaf styret til twå af matro. serna och skar med sin knif loss yrorna, som woro fastsurrade wid mesanmasten, under en betäckning af målad segelduk. En behöll han för fig sjelf de andra lems nade han i händerna på högbåtsmannen och andre styrman. Utt göra fig hörd genom talet, war nästan omöjligt, för windens fruktanswärda rytande, men lampan brann ännu i naktterhuset, och wid def swaga ljus kunde kaptenen Jn gram urskilja de tecken, som gjordes af styrmannen och gifwa sitt samtycke. Det war nödwändigt, att skepvet skulle blifwa lagdt för winden och styret hade ingen makt öfwer det. Inom fort woro mer sanvantens talj-rep afhuggna och mefar nen gick öfwer bord, utan att besättnin gen nästan märkte det, utom de fom woro i närheten, hwilka erforo det af de flag de fingo genom toppsegel skotens fallande och det afslitna taflaget. Oswald återwände med fina söljesla