Norrländska Korrespondenten – 13 juni 1857, sida 3

fin find med afwigisidan af handen, jag gerna gifwa mitt hjerteblod för massa Eddard; men ej hafwa mjölf; allt flut. Detta uttryck af fin starka ömbet för barnet, fom Judy begagnat, gaf Coco en ide. Han framtog en knif ur fin fida och skar fig helt lugnt i peffingret ända intill benet, hwarefter ban sättande finge ret till barnets mun lät han Ddetfålunda dia. — Se, Judy; massa Eddard fuga — han ef wara död, utropade Coco, fmås skrattande öfwer det lyckliga resultatet af sitt försök och glömmande för ögone blicket deras nästan hopplösa belägenbet. Barnet qwicknade wid af den fälls samma fådan, äterfick smäningom krafter och inom nägra få minuter drog det på fingret med en wiss grad af styrka. — Titta Judy, hur det smaka massa Eddord, fortfor han. Sug på, massa Edvard, fug på. Coco hafwa tio finge rar och dröja långe innan funna fuga dem alla terra. Men barnet war snart tillfredsRäMlde och föl i sönn i Judys armar. CForts.)