Norrländska Korrespondenten – 13 juni 1857, sida 3

nefas. Ten stull wara dels hemlig, deld, uppenbar. Den senare år mycket obetyd! lig. De swenskar, fom uppenbart öfvere gått till catholsk fyrka äro mocket snart räknade. Jcke heller förnimmes ännu den ringaste böjelse för ett allmännare öfwer. gående. Twärtom år owiljan mot catholikerna stor, och ide sällan förnimmer man äfwen hos dem, fom mest ifra för religiv I. onsfrihet, ben största benägenhet att derifrån få catholikerna uteslurna. Hwad som för catholicismen skall winnas, det skall winnas hemligen. Om def hemfli ga framsteg hafwa wi naturligtwis intet att säga. Wäl underrättade betwifla den icke. Men om ratholicismen behöfwer man ej weta mycket för att wara förwissad, att def framsteg skola btifwa mycket for ra på samma gång som de ej behöfwa wara hemliga. Historien lårer oss härom mycket. Förhållandet i England år wåtbekant. Nyligen har åt den, som skrifwer detta, från fullfomligen tillförlulingt håll blifwit meddeladt, att i Holland, der någon tid alla bommar för catholicismens ins trängande warit undanröjda, omfring half wa befolfningen numera skall wara tas tholsk, och att Holland således icke längre såsom förr kan kallas ett protestantismens hemland. Wi såga icke, att samma före ändring fan förestå Swerige, wi säga att den skall förestå Swe:ige, om det ide i närwarande ögonblick och den närmaste framtiden iakttager den största warsamhet. Den uppenbara dissens i catholsk rift: ning, fom i Swerige wisat fig, år få oc betydlig, att den ide skulle förtjena ett ord, om man ej begagnat den för att frame tvinga förändringar af oberäknelig widd. Nägra få qwinnor, om wi åro riktigt underrättade. knapt ett tiotal, och af desja några ej wål beryktade, hafwa genom gåfwor och andra frestelser låtit förmå fig att öfwergå til catholska lyrkan. Rätte gång bar, tilläfwentyrs genom ofloft mt, mot dem blifvit anlagd. Lagen yotar dem med landsflpkt. I anledning häraf gråtes och skränas. I anledning bhåraf ut ropas Swerige såsom det egentliga hems met för egyptiski mörfer, för caraibisk grym het. Och i anledning båraf yrkas nedbrytandet af alla deffranfor, genom hwilka man fan förhindra catholicism, baptigm, mormonism och all möjlig galenskap och osedlighet att triumfatoriskt i tandet intår ga. Finnes då intet annat mere att hjelpa några få i wåda lomna qwinnor, ån att för mycket swårare wädor utfåtta hes la landet? År Konungen ide efter landets lagar berättigad att äfwen oombedd — man säger att de af lagen hotade ej ffola begära nåd, utan heldre säsom mar: