Norrländska Korrespondenten – 9 maj 1857, sida 2

De gingo nu friskt till arbetet, och sträfwade gemensamt nägra timmar hwarje dag, tills alla frön woro komma i jorden. Michael planterade allt i rader i trädgärden, och satte wid ändan af hwarje säng en hwit sticka, på hwilken wärternas namn stodo med swarta bokstäfwer. Sedan stod han med korslagda armar, betraftande sitt werk och afbidane de def wäxt. Men hans hustru, fom warit wan wid ett stort hushåll och fult upp med göra: mål inom hus, klagade öfwer brist på sysselsättning. Sorliga tankar och mins nen plåga mig, då jag har fi litet att göra oc fer ingen rörelse omkring mig fade hon. Ingen behöfwer war: ängslig öfwer brist på arbete i denna mwerid, swarade Michael. Du må ha rörelse och sällkap nog, och det hvarje dag, om du få önffar. uyywarifrår skall det sällskapet komma 2 frägade hon. T3e fattiga qvinnorna, fade han, räro om sommaren rädlösa, hwad de kola göra af fina fmå barn, når de gå it i arbete. Barnen måfte antingen fläns