råttas, tillägges utttydligen, ott detta skedce derjöte, att annars fule de oäkta för nerna tagit arf med de äkta. Om Abraham berättas tillika att han ide lät före må fig af fin hustru Sara att bortdrifwa Ismael förän Gud förklarat att han wille gifwa honom ersättning för arfwet ifrån att, som Biskop Annerstedt pästär, Gud gillade de oäfta barnens han enligt detta exempel förklarade deras rått till arf. Det tydligaste bewiset för att de oäkta barnen egde alldeles lika arfsrätt med de äkta wisar sig i förhållandet med Jafobs barn. Jakob hade jemte fina 8 äkta för ner fyra oäkta 510 tjensteqwinnorne Silpa och Bilha. När Jakob skulle dö, ins kallade han dem alla 12, och förfunnade deras tillkommande öden utan att göra ringaste skilnad emellan dem för deras (1 Mos. 21: 10—13). Således längt börd skull, och det är bekant, att de 4 oåfta Gad och Asser, Dan och Naphtali singo alldeles lika lotter i Kanans land fom de öfriga äkta, dock få att Josephs lott delades emellan 2 af hans söner, och Ledi fick ingen lott, så att stammarne blefwo 12, utom Levi. Aldrig finnes ringafle anledning dertill att de oäkta ftam marne aktades mindre ån de äkta. Ett ännu mer talande erempcl år Salomo, fom ide blott war oäkta utan til och med född genom äftenskapsbrott, och bikwäl — med Guds, genom Natban förtunnade wilja — ärfoe riket framför al la fina bröder. Så förhåller det fig med denna sak; nemligen alldeles twert emot Biskop Ån. nerster ts påstående, öfwer hwars djerfhet man icke kan annat än falla i förwåning. Huru Christus bedömde de fallna qwinnorna, det wisar sig tillräckligt af berät telsen i Joh. Ev. 8, och der Jesus fade till synderstan, som Fariseerne wille stena: icke dömer jag dig, och till Fariseerna: hwillen af eder utan fynd år, han kaste förfta ftenen på henne. Huru upprörande är det ide, att höra dem upphäfwa sig till sedlighelens mwäåfs tare, som lefwa i alla yppighetens för ströklser, och dem, till domare öfwer den fallna, färdiga att fafta första stenen på henne fom borde ide döma henne, utan upprätta benne och söka återgifwa hen ne fin moraliska kraft; och allt detta uns der ett andäktigt himlande och tilläggande Gud lagar hwilkas motsats han stiftat. (Friskytten.) — Red. of Tidningen Gefte har fått fig tilfåndt följande upplysande artikel ande Ekonomisk Patent-Guano. Under denna benämning har under ins newarande är i Gefle utbjudits ett gör ningsämne, hwilket uti en af säljarne meddelad tryckt Brinran och anmisning för begagnand:t af den Ekonomiska Patent. Guanon erhållit det mest fördelaktiga förordande, såsom t. ex. att dess gödan de förmåga wore få Eraftig, att blott hålften af den qvantitet, fom af peruviansk guano erfordras liu full — — häraf