Norrländska Korrespondenten – 4 april 1857, sida 3

I dra chinefiska dichunker. Det war full komligt mörkt, få att jag ej kunde se dem, då de öppnade den förfärligaste kanonad jag någonsin hört. Jag warsnade ej ans nat ån eldfsammorna fom sprutade kulor och Det åt werkligen besynnerligt att nå gon undfom med lifwet. 5 kulor gingo genom skorstenen, en kom surrandes ge nom hjulhujet och slog af en chines på midten, samt en arm och ett ben af en annan. Lotsens hufwud blef afskjutet i lå om skorstenen. Flera kulor foro twårt genom fartyget från styrdord till babord och dels dödade dels fårade flera. Måns ga kröpo under däck. Jag stod ensam och styrde, medan alla lupo bort. Ratten och nachterhuset tortskötos en half uln från mig, hwarwid jag blef något skadad i ena benet, fom dock nu år återstaldt Besynnerligt nog, blefwo alla, fom gömde fig, fjutna. Når jag ankom till Hong: tong, lemnade jag fartyget, öfwer hwilket styrmannen Då fid befålet. Hr v K. omtalar sedan den sorgliga far tafkrosen med Thiftle. Den unge bresstrifwaren ämnade med det första lemna China, för art äterse slägt och wånuer i det fåra fosterlandet och Der winna en pasfande anstållning,.( hwilken han med den erfarenhet, han wune Ii nit, ej bör hafwa swårt för att erhålla. blef det fartyg (EHM) jag förde kl. si på nasten anfallet utaf ett par hun di I l I ö ö j I ; Hafwets Kämpar. J mannaminne har icke hafwet skordat ;: få många mennisko offer fom sistförlidna s höst. Tidningarne woro uppfollda med 1 hemska berättelser om inoch ut:-ländska sei fartyg, framdrijna med ånga eller wind, ! som Då, under loppet af ett par månader, förolyckades på Bohusläns, Danmarls, j Stånes, Gotlands oc) Norrlands kuster. I Dyrbara ångbåtar, iillhörande franska, ll engelska eller swenska bolag, skepp med laster af hundratusende riksdalers wårde och sl små farkoster med ett par hundra tunnor I spunmål woro lika infor den wilda ftormen. Den rike resenären måste I jeme ji! bredd med den fattige matrosen fimmande rädda sitt lif, eller fjunfa i djupet fe dan föld och anftränguing uttomt alla krafter. Hwilka omstandigheter af lidan de och ängest, hwilka drag af mod och härdighet och sinnesnärwuro in i döden utmäåärfte ide de rörande stildringarna ar flera utaf dessa skeppabrott, och frammar dude hos läsaren känslor af höhnaltning och tårar af deltagande; Hwad är mod, hwad är klokhet, hwad år wärdt menniskors pris, om ide an: strängningarna, försakelserna och lidande na hos Sjömånnen, som föra mer sin farfost menstlighetens odling Hl wilda fuji ster, och fom, för hwarje mil de uluryg————LLR RER