Norrländska Korrespondenten – 1 april 1857, sida 3

hållag, hwyrken hwar han år född eller döpt. — Med undantaq af trenne barn, hwelka rymt från sina josterföräldrar oc ännu ej blifwit ertappade samt äro af ett särdeles hårdt sinnaelua, hafwa de öfriga blifwit förbåättrade till sina seder. (A.-B.) — J franski tidningen La Pesfer förekom mer för den 11 dennes en artikel, undertecknad af den bekante franske lärde lärde Louis Fiquler, deri redogöres för en feanee i la Socitt dencouragement de Pindustrie, hwarwid ett mwigtyt medde lande blifwit gjordt rörande wår lantsman hr Lundströms (i Jönköping) finrifa id att vå ett alldeles ofarligt fått anwånda i swafwelstickstillwerkning den s. k. rode fosjorn i stallet för den wanli ga win. Hr L;a upefinning, hwilken i pet fransku sälskapet wunnit det men o Delade erkännande, består deri, att han lä ter fosforn ensam och oblandad applice ras på stickan, medan det falifalt, fom fordras till antändaingen, andringas för fig på en särskild struptplan. Den betydliga fara, fom endast medeljt den altrastörsta förflqtighet är att undgå wid omedelbar blanoning uf fosforn och det irägamwa rande saltet, forswinner naturligtwis hår. igenom, oh der hinder, fom hitulls uppe stalt fig mot begagnandet i frägawarande fabtifation af den röda fosforn, hwil: fen eljest i flera afjeenden år att föredruga för den hwita, år vå samma gång ge nom denna hr L:3 uppfiuning eu gång för alla häfdt. Sjeljwa strykstickorna åra i och för sig alldeles ofarliga, då den rör da fosforn ensam låter blott med fiwdrige het antända sig, och hr F.guier föreflår, att alla assuransfompanier skola i sina byråer uprsåtta hr Lunoströms byft, såfranet de eljest ega un coeur reconnaisJe ? sant. l i