O re0o7c77 2— Jag har nu få godt jag kunnat fört I ti framställa qwacksalfweriet i dess sanna ges I iv stalt få, fom det uppenbarar fig bår på le orten och hoppas att derigenom mången I g stall wäl betänka fig och ej få fårrtfins nigt öfwerlemna fin och de sinas kropps-de liga wälfärd i qwacksalfwericts fammetds lösa händer, samt att hwar och en som läser detta skall lätt inse huru skadlig ins flytelse det har på den allmänna hålfowården. Men innan fag slutar denna fn afhandling, fom år frukten af en 19-årig forskning eller snart sagt alltsedan 1833, få måste jag äfwen för fullständighetens skull widröra en sal, hwilken jag enligt samma forskning funnit i många afseenden hafwa ett syskontvcke med det lekamliga awacksalfweriet, och fom jag för den stora likhetens skull kallar det Andliga awack. salfweriet, jag menar den moderna pietismen eller läsetit. — Dock för att ej blifwa utsatt för missförstånd och ej få den förebråelsen att hafwa utan urssiljning bes dömt Läsarne, få inddar jag dem i 2:ne klasser. För första klassen har jag en serdeles akning, ty den innehåller södane läsare, fom genom djup, religiös wördnad för Gudomligheten innerligt genomgripas af den heliga fåran och derigenom ifra för att få alla, fwilta efter deras åsigt åro hedningar, att öswergå till deras är sigter. Denna ifwer förtjenar aktning, ty den grundar sig på en innerlig tro på och öfwertygelse om det rätta och sanna, men begår dock derwid det nog flanders wärda misstaget att, förnekande det faur fade förnuftet (fe ofwan), het och hället grunda öfwertygelsen på blind tro utan forskning och på en få osäler grundwal fom känslan, hwilken det ena ögonblicket är det andra fig ej lik; det will säga att deras religion är en känslans religion. Dock nu ej mera härom; mätte de finna det sanna och rätta på fin osåkra wåg; Gud hjelper dem allt blott de taga sig till wara för andligt högmod. — Deremot kan jag icke nog warna för läsare af andra klassen eller dem jag för den tydliga likhetens skull kallar andliga qwads salfware och fall nu jemföra dem med dem, fom qoacksalfwa med kroppen. Likasom desse sednare blindt gå på med sina saljwor och andra medicamenter och Hvar fen wilja höras talas om eler funna ans wända sitt förnuft derwid, ty de lita ens daft på en rå erfarenhet, utom hwilken någon kännedom om sjukdomen ej fom mer i fråga, likaså fördömma de förra alt förnuft och all forffning, ej af samma ans ledning, fom första klassens låfare, utan dlott derföre, att de sjelfwe icke gerna wil ja eller funna befatta fig med det före nuftiga, ej eller tycka om att bemötas med förnufts grunder, ty då stå de sig allrid illa, och tåla derföre ej bland sig detta ljus, o h de söka utslärta oh förqwäfwa det hos sina lärjungar, hwilket lyckas dem tywärr allt för ofta. J saknad af djup menniskokännedom, fom hwarje fann res ligionslärare för att lyckas måste besitta, anwänder den andlige awacksalfwaren lifa förnuftslöst fina medicamenter, de and. liga skrifterna och fina mundtliga föredrag, fom den lekamlige fina rötter, salfwor och , droppar. — Båda sträfwa de efter pen: ningewinst, den lefamlige tager rätt bra för fig, den nyss nåmnra qwadfalfverffan, fom blef orsalen till fin patien:s död, er höll fri mat och 45 Mor, och den andlic AP Atlfursor fav ne 1 ottar GC32 han 34 — — — —