ltrikes. Danmark. Angående det dansta swaret På de tosta noterna, skrifwes från Beron till Börsenyalle under den 4 Mars: Det wisar fig med hwarje dag alt tydliga re, att wår regering är foga beläten med innebållet af det danska swar, fom fame marherren Bilow fört til Berlin. Dane marf widblifwer deri hufwudsakligen fin förra ständpunlt, och om det än ådagalägger nägon benägenhet til uppgörelse i godo, så wisar det dock icke någon alle warlig afsigt att widtaga någon bestämd åtgärd för att undanrödia anledningar. ne till de från tysk sida framställda flagomälen. Under sädana omständigheter stär wärt kabinett desto bestämdare fast wid sina fordringar, och der torde möj: ligen redan i den närmaste framtiden ånyo till Kövenhamn afgå enträgna före ställningar. Dock fommer saken fannove lift ännu ide att dragas inför förbunds: dagen. Det synes wara wär regerings afsigt, att ännu en gång i förening men Österrike enständigt fordra de anförda tlagomälens afbjelpanbde. Frankrike. Lagstiftande fåren har den 5 dennes utan disfussion bifallit förflaget att be wilja marffalf Pelissier en ärftlig do nation af 100,000 fr, Söndagen den 1 dennes Höll den be fonte predikanten pater Ventura fin för sta fastlagspredikan i Tuilerierna infö fejsaren oc kejsarinnan. Hans predika gick förnämligaft ut på att wisa, att D e frörfta furstar falla, då deras makt å a utan Röd på det gudomliga furstadöme