Ann 6ET46 —WWW.WW.WA — —— Temat war, säsom man finner, temmes Ir ligen grannlaga, hwilfet dermor just icke! n an våstås om Met fått, bwarpå predi fb anten bebandlade det. Säsom bewis för fin fars anförde han nemligen den jtore och berömde Napoleon den 1:stes s srempel. Den dag, yurade han, råly Navoleon trodve sig funna undwara det s1 gudomliga skyddet, föll ban. Åhörar. ne blefwo naturligtwis båpna öfwer desde Ir sa dierfwa ord, och predikanten märfte Ii att ban gårt liter för långt i fin religiö-i sa ifwer. Han söfte derföre mildra det Ia intryd, dens ord gjort, genom att tili lägga: Gud har dock faderligt och med j for skonsamhet tuktat den store Napoleon, I, då för ucrwarande hans att, mälftigare Ia och årorikare, än mårontta, innehar den 1 stönaste tvron i svertden. Men deaf. förtog ide werfan af predifantens före) gående yttrande, och keisaren skall haf warit myckct upprörd. — Ban är nys fifen att fe, om pater Ventura får forte; sätta fina fastlagspredikningar för boj wet. England. Det engelsk persiska fördraget lärer sårestrifwa utrommande ä ena sidan af Herat och den andra af Buschir; Enge sand förbinder fy att ide inblanda sig i Perstens inre angetägenberer, samt får deremot rättigbet att vafwa lonsuter i Persien; länderna siola behandtia bware andra säsom de mest gynnade nadioner, och sluttigen är öfwerenskon met, att en gelska fåndebuder, br Murrae, ifall återse wända till Teberan. Då tord Patmerslon den 5 dennes uti engelske underhuset förklarade, att ban bade för afsigt att upplösa Parlae lamentet, få snart nödiga medel för statens utgifter blifwit bewiljade, brtygar de Discee. i fin tillfred ostallelse öfwer re. i geringens beslut, bwarefter br Cobden, lord Johu Russel. br S. Herbert och pr Gladstone begärde att erhålla uppe lysning om pwilken politik regeringen emellertid ämna följa i afseende vå oe finesiska angelägenheterna. Härpå gens mälde ford Palmersston, att regeringen wore sinnad wirblifwa den politik Hon hittills följt, nemligen att sletda britt ska undersäters egendom od rättigheter i Kina. Schweiz. Uti flera af de schwetziska kantonerna syntes for oro räda, i antedning af ror jalisternas stlämpuingar för att ästadkomva nytt upplopv. Från Neuschasel bee rättas, att de flyftige rofalikerna redan uträmnr anförare och officerare samt ans stalla wärjningar af trupper säsom det tros, för att öfwerrumpla med ett plötsligt aafall. De utt Mortean samlade flyttingarne woro i liflig werksamhet och bödo täta sammankomster, i synnerhe om nätterna. De bade ett icke rings antal anhängare uti kantonen Neufcha tet samt bade straäckt fina bearbetnengar än da till hufwudsladen, bwilker blifwi tydligt adagatadt genom bref och hand lingar, som fallit i myndigheternas hän der. Man syntes tillämna en förtwif sans ansrängning, för att sprida för wirring ow fora de diplomatiska under handtingarne. Wi den det af schwetzist gränslandet, fom stöter till Mortcau, ha de stor uppständelse egt rum natten ti den 27 Februari, emedan man wåäntad en öfwerrumpling. Uti Bal de Traver e. rördes stormfiockan, uti winlandet slo; r. generalmarsch, och militäåren war på b ör nen. an Spanien. de mi Gomta Kastilien räder en såd