Norrländska Korrespondenten – 4 mars 1857, sida 3

nersborgå stad til regeringen ingifna be. Nn om erhallande af stapelräått nu blif. wit bewiljad. Staden har redan iwå gånger förut sölt denna förmän, men då erhallit afslag. — Engelska östersjöflottans förste be fälhafware under sista kriget mor Ryss land, fir Charles Napier, har nu utgifs wit fin förut utlofwade historia om Ö fterfjöfälttåget 1854. Man finner blont annat en I beråttelfe om ha ns företräte hos konung Oscar i Stockholm under amira lens besöf härstädes fort efter engelska slottans ankomst till Elgsnabben. För nåme de berättelse, som meddelar flera uppguter af intresse, redogöres i en korrespondensartifel trän London på följande sätt: Foretrådet — få berättar amiralen — började dermed, att H. Mer lyckönskade amiralen till hang lyckliga ansomst till Stockholm, hwarpå sir Charles swarade, att han wore stolt öfver att kommenvera en brittiff flotta i en af H. M:ts ham nar, och tillade, att han fått befallning att föfa wara H. M.t nyttig, om Ö5. M:t det önskade. Konungen, hwilken a. miralens diplomati mähända torde före fallit nog bureus, låtsade ide om detta anbud, utan anmåärkte blott, att fir Charles hade mottagit ett wigtigt befäl, samt inlät fig i ett samtal om de forandrin Dar, fom anwåndandet af anga och af bomber i sjokrig haft till nödwantig följd Från detta ämne fom H. M:t in på tri get, i synnerhet för få widi det rörde Tur fiet, och uttalade fin äsigt att Turker id wore frigets huswudåndamal, att det fa rare hade en europeisk än en :urlisk fa rakter. Det war uppenbarlisgen t. nun. gens tanfe, att få årminstone borde mas ra förhållandet Dock maste han feder mera genom freden hafwa blifwit bittert swiken i denna förmodan, ty freden gjor de frågan ull en enskilt turkisk, nireode ide den europeista frågan och forbåttrade ide ens Turfliets stauning. Denna fre år Rysslands största jeger. Dess hårar blefvo wapenöfwade, Utan att det lade att bestrida mera än deras underharusfostnader; freden har förflaffur dess fästningar ryftet för att wara ointagliga och roska armen anseence för stor frigsdug lighet. De förenade deremot wunno ins genting annat år krigskostnaderna, och England i synnerhet wanu rakt ingen ting. På konungens ofwananförda anmärk ning rörande krigets europelska kacafte swarade sir Charles, att i afseende på Turkiet trigets ytterligare utweckling o mojligen kunde ferutrses; att, om Ryssland